Nej, för mig är raw food inte plagierad mat

I lördagens Svenska Dagbladet har Jenny Damberg skrivit en krönika där hon använt delar av en text som jag skrivit till Årstiderna. Även om jag är smickrad över att få bli citerad i en stor nationell tidning väckte Dambergs krönika en hel del funderingar hos mig.

Damberg skriver att hon stör sig på de ”tvångmässiga försöken att få den råa kosten framstå som andra rätter”. Hon har i sin text använt citat från ett av mina raw food pastarecept som illustration på detta. Hon är överhuvudtaget ”utled på substitut som kämpar för att efterlikna kött” som den före detta vegetarian hon är.  Hon verkar också tycka att det är förkastligt att rawfoodarna (och LCHF:arna) undviker vetemjöl, mejeriprodukter och potatis som traditionellt är den svenska kostens grundbultar.

Mer grönsaker är bra, det är vi eniga om

Damberg skriver att det säkert skulle ”göra underverk för folkhälsan” om folk åt mer råa grönsaker och rotfrukter. Där kan jag och Jenny inte vara mer eniga. En av anledningarna till att i alla fall jag publicerar en hel del recept som liknar andra konventionella rätter är just det, min önskan att inspirera fler att äta mer grönsaker. Om jag kan få fler att åtminstone prova och förhoppningsvis se att det finns alternativ som smakar minst lika bra som ”vanlig mat”  så kan jag faktiskt inte se något fel i att försöka få den råa kosten att framstå som andra rätter. I Jennys värld verkar det däremot vara en dödssynd att förleda människor på det sättet. Som om folk i allmänhet inte är smarta nog att inse att squash inte är detsamma som riktig spaghetti.

Jag vill beskriva så att man förstår

En annan aspekt är att många ännu inte provat raw food och när man skriver om mat vill i alla fall jag försöka beskriva konsistenser, texturer och utseende på ett sätt som är begripligt och som de flesta har referensramar till. Att skriva att man gör spaghetti på squash är mer begripligt än att skriva att det är lövtunna strimlor av squash. Återigen, för mig handlar det om att jag vill inspirera till att fler vågar prova fler grönsaker. Tro det eller ej, men det finns många fler än vad man kan tro som aldrig ätit aubergine, än mindre kronärtskocka.

Kreativitet och matlagningsglädje

Ytterligare en aspekt när det gäller rawifierandet av vanliga rätter är ren och skär kreativitet och matlagningsglädje. Att experimentera i köket är något som alla kockar älskar att göra, oavsett om man är raw foodie eller köttätare. De fina restaurangerna med Michelinstjärnor brukar ofta gilla att utgå ifrån klassiska rätter, men använda andra ingredienser för att skapa dem. Är det också plagierad mat? Eller är det så fint och dyrt att det blir OK? En av mina mest bestående matminnen är en middag på Frantzen och Lindebrg där flera av rätterna anspelade på klassiska rätter men där råvarorna och tillagningsteknikerna var helt andra. Plagierad mat eller kreativitet och nytänkande i köket? För mig är det kreativitet, för Jenny verkar det vara plagiat.

Inspirera för en hälsosam och hållbar kost

Jag förstår att du använde dig av min text som en illustration för din åsikt, Jenny. Men hade du frågat mig hade du kanske förstått varför jag väljer att göra som jag gör. Jag brinner för en kost som är hållbar, både för människan, djuren och för vår planet, en kost som består främst av grönsaker och frukt. I en värld där livsstilssjukdomarna ökar lavinartat, vi står inför GMO, vi föder upp djur på ett helt förkastligt sätt, förstår vår planet och står inför det faktum att det inom en nära framtid inte kommer att finnas mat så det räcker till jordens befolkning så finns det viktigare saker att uppröras över, i alla fall i min värld. Om jag så bara inspirerat en endaste person till att lägga om sin kost och äta mer grönt genom mina plagierade mat har det varit värt det. Och du Jenny, jag har absolut inget emot potatis!