Ordning på vardagsmaten

Alla barnfamiljer känner säkert igen sig i stressen kring att snabbt få middagen på bordet när hungriga ungar kommer hem från dagis och skola. Hur får man vardagsmaten att funka? Och hur får man den varierad och rolig både för stora och små?

IMG_6154

Matlistor-räddaren i nöden
Bara lugn! Här kommer mina egna högst personliga räddning i matpaniken- matlistan! Det finns verkligen alla anledningar till att börja med matlista.

  • Det hjälper dig att komma från korv och makaroner träsket.
  • Du slipper stå med tom blick och stirra i kylen och fundera på vad ni ska äta.
  • Du slipper bråk kring vilken mat ni ska äta.
  • Du slipper handla varje dag.
  • Du slipper servera samma mat hemma som på skola/dagis.
  • Du sparar pengar.

Trots att vi handlar i hög utsträckning ekologiskt är våra matkostnader låga. Matlistorna och planeringen är en stor del av detta.

Svårt att komma igång?
Jga har ofta hört att folk i allmänhet tycker att det är svårt att komma igång med matlistandet. Så här kommer nu min metod (om man nu kan kalla det metod!). Hos oss görs matlistorna för 2 veckor i taget. Inför matlisteskrivandet kollar jag med sonen och maken om de har några önskerätter. Då vi har prenumeration av ekologiska grönsaker kollar jag också vad nästkommande låda innehåller. Sedan sätter jag mig ner och kikar i mina kokböcker och mattidningar. Jag brukar också leta runt en del på internet efter nya recept. De sajter som används flitigast är Arla, Ica, Coop och Årstiderna, men även de bloggar som ligger som länkar här. Jag blandar gamla favoriter med mycket nya maträtter. Vi äter nog nya maträtter mer än hälften av tiden.
Variation
Jag försöker få en så varierad matlista både vad gäller proteinkällan d v s bönor/linser/sojaprodukter/fisk/skaldjur/kött och kolhydratkällan d v s potatis/rotsaker/ris/pasta/andra gryn och frön/grönsaker. Oftast blir det en dag med potatis, en med pasta, en med ris och resterande dagar varieras andra gryn, grönsaker och nudlar. Vad gäller proteinkällorna så äter vi sedan en tid tillbaka företrädelsevis vegetabiliska proteinkällor, men inkluderar också kött och fisk. Ungefär hälften eller drygt hälften av vår mat är helt vegetarisk.

Jag brukar helt sonika skriva ner maträtterna som jag hittar dem/kommer på dem och när jag sedan har 14 rätter sätter jag mig ner och plockar fram almanackan och skolmatsedeln. Sedan fördelar jag rätterna över 2 veckors perioden så att det inte krockar med skolans mat och på så sätt att de dagar som behöver extra snabblagat får det.

Konsten att skriva inköpslista
När matsedeln är klar skriver jag sedan inköpslistan. Jag handlar allt för 2 veckor förutom sådant som inte går att frysa och inte håller peroiden ut, dvs frukt och mjölkprodukter. Jag erkänner glatt att jag är en riktigt tant när det gäller inköpslistor. Jag skriver dem så att de stämmer överens med var butiken har de olika varorna. Så de varor som är närmast ingången hamnar först på inköpslistan. Det underlättar enormt när man väl är i affären. Fördelen med en noggrann inköpslista är att den minimerar impulshandlandet och på så sätt håller du dina matkostnader nere.

,

Powered by WordPress. Designed by WooThemes